KURDISK DIVANMATTA
Arapkir, Malatyaprovinsen, Ö. Turkiet
1820 - 1850
122 x 325 cm
Av Sonny Berntsson

Inom vissa anatoliska stammar, som fortfarande är traditionsbärande, har divanen en mycket viktig funktion i hemmen. Troligtvis är det turkiska stammar som tagit divantraditionerna till Anatolien från Centralasien för mer än 900 år sedan. De turkiska stammar som ännu lever i Centralasien - ex. Kirgizer, Özbeker samt Azeriturkar i norra Iran - har divanen kvar som ett viktigt inslag i vissa ritualer.

Det turkiska ordet divan betyder rådsplats, platsen där alla viktiga beslut skall fattas av utvalda medlemmar i ett speciellt rådslag. Enligt traditionen är det oftast de äldsta inom stammen, byn eller familjen som har sittplatserna på divanen. Dessa kallas"Aksakali" som betyder Vitskägg.
Ledaren, familjens överhuvud, har sin givna plats i mitten och fungerar ungefär som en ordförande. De andra personerna, vid sidan om, har också en betydelsefull funktion i stammen eller familjen.
I Anatolien kallas det finaste rummet i bostaden för "Sharkodasi" vilket betyder Östrummet. Detta rum skall vara inrett enligt de gamla traditionerna med textilier såsom sittkuddar ( minder ), ryggkuddar ( yastik ), matplats ( sofra ) samt en divan med en divanmatta och ryggkuddar på. Med Shark ( Öst ) i detta sammanhang menas östliga turkiska traditioner.
I Sverige kan vi göra jämförelse med ett traditionellt allmogerum.

Divanen är alltså en fast sittbänk som kan vara ämnad för 3, 5, 7 eller 9 platser och kan vara upp till 6 meter lång. Bredden är oftast 80 - 120 cm. Detta gör att även divanmattor kan ha varierande format.
I Anatolien är det främst i de östra delarna, speciellt bland kurderna, som divanmattorna brukas än idag. Kurderna, liksom de turkiska yörukerna, är till viss del fortfarande herdar som flyttar mellan vinter- och sommarläger. Deras divaner är mycket låga, ibland är mattan placerad på golvet på en filt och en vassmatta som utgör platsen som kallas divan.
När man flyttar hem till byn inför vinterhalvåret har dessa herdekulturer oftast divanmattan liggande direkt på golvet utefter en långvägg. Ibland har man sittkuddar ( minder ) lagda i rad med ryggkuddar ( yastik ) bakom. I byar som har en viss distans till herdetraditionen bygger man upp en fast sittbänk som kan vara upp till 60 cm hög. Man antyder att ju längre ifån nomad/herdetraditionen man kommer, desto högre bygger man divanen för varje generation som går. Divanen mister också sin betydelse och till slut brukas den bara som vanlig sittplats.
Mattorna på dessa divaner är oftast c:a 90 x 300 cm.

De områden där uppbyggd divan är vanligast är byarna i Toros-området Karaman - Karapinar - Karacadag - Nigdeprovinsen samt i Kappadocien.
Mattan på fotot kommer från ett kurdiskt samhälle som idag heter Arapkir och ligger 60 km norr om Malatya. Där levde för 100 år sedan turkar, kurder och armenier tillsammans. Troligtvis har kurderna tagit upp användandet av divaner och divanmattor för länge sedan p.g.a. att de levt vid sidan av turkarna i 900 år.
Förr i tiden förekom ofta allians genom giftemål mellan turkiska och kurdiska familjer. De levde nära varandra, båda folken har i östanatolien en gemensam religiös inriktning som kallas alivism.

Mattan på fotot är troligtvis närmare 200 år gammal, men huvudmönstret i mattan kan spåras mycket långt tillbaka.
På 1500-talet knöts sådana här mönster och symboler och de kom att kallas "Holbein Typ 3" efter konstnären Hans Holbein. Han målade ofta denna mattyp under tidigt 1500-tal.
Den åttaindelade symbolen är dock ännu äldre och kan ses i östromerska golvmosaiker från c:a 200 f.Kr. både i Konstantinopel ( Isanbul ) och i Antiochea i Syrien. Huvudmönstret har naturligtvis ett uråldrigt ursprung med en kosmisk religiös innebörd som bl.a. inom buddismen kallas "Den åttauddiga lotustronen".
I shamanistiskt religiösa uttryck är det åttauddiga korset grundstommen och markerar de åtta världsriktningarna. Med hjälp av detta blir personen som sitter på den rätt orienterad inom den avgränsade cirkeln.

Man kan se många kosmiska element i Arapkir-mattan. Stjärnor, himlakroppar,
S ( svastikor ) och världsträd som ingår i den kosmiska ordningen, med en statisk mittstjärna som markerar himmelsporten ( Polstjärnan ).
Mönsteruppställningen i de traditionella divanmattorna är alltid uppdelade i sektioner, 3, 5, 7 eller 9 st. Det kan vara romber, oktogoner eller rutor som var och en markerar en sittplats. Att sitta i centrum av en kosmisk symbol ( inom en cirkel med korsindelningen 4 eller 8 riktningar ) ger personen en symboliskt unik position i världsaltets mitt.
Ibland förekommer det att en s.k. axel länkar samman de kosmiska världarna ( sittplatserna ).
Den mönsterindelningen ger oss en uppfattning om divanens symboliska betydelse i de gamla turkiska traditionerna.

Till alla er som köpt en s.k. gallerimatta som ni varje dag håller på att slita ut i er hall:
Titta noga efter, det kan vara en riktig divanmatta från Östanatolien eller Azerbedjan. Och den har då haft en helt annan funktion än vad den fått i våra västerländska hem.

Under "Diskussioner" kan du fråga eller ge synpunkter.

Tillbaka till Galleriet