KESHAN ( Kashan ) "Mothashem"
Persien ( Iran )
1885 - 1900
Silke
Av Ivan Johnsson och Sonny Berntsson

Namnet Mothashem har blivit en kvalitetsbeteckning samt har även den högsta status av de förläggarmattor som knöts i Kashan efter 1890.
Cecil Edwards nämner inte namnet Mothashem över huvud taget i sina dokumentationer, men han berättar om en persisk handelsman vid namn Haci Muhammed Hassan.
Denna herre hade fått ett stort parti spunnen merino-ull från Manchester i England, av en svensk affärsman, som ersättning för en skumraskaffär. Haci Muhammed Hassan lät genast starta en mattillverkning i hemmet hos en nära kvinnlig släkting. Detta blev starten till en stor förläggarverksamhet i hela Kashan.

Mycket tyder på att Haci Muhammed Hassan och Mothashem var en och samma person.

Fram till c:a 1890 var den stora inkomstkällan i staden Kashan sidenvävning. Efter c:a 1890 lades den industrin ned. Men tidigare, under Shah Abbas regeringstid ( 1578 - 1629 ) fanns det c:a 8.000 sidenvävstolar i Kashan, och under 1500- 1600-talen knöts det även lyxmattor till det safavidiska hovet där.
En inskription på Ardebil-mattan ( knuten c:a 1539 ) berättar att den är knuten av familjen Kashani.

År 1601 skickade Sigismund, Sveriges och Polens konung, en armensk handelsman till Persien för att handla sidenvävnader till det polska hovet. I samma beställning kom de s.k. Polen-mattorna som var knutna i silke och anpassade i format, mönster och färger till den tidens hovmode.
Sigismunds handelsman tog sig till Trabsont vid Svarta Havskusten, varifrån han sedan red förbi handelsmetropolen Tabriz direkt till Kashan som hade sidenvävningen som specialitet.
Siden hade stor dragningskraft på europeiska hov ända sedan Öst-Roms
( Byzans ) dagar.

Det berättas att det år 1850 endast fanns c:a 800 sidenvävstolar i Kashan, och c:a 40 år senare hade hela produktionen upphört. Under andra hälften av 1800-talet exporterades i stället råsiden till Europa genom holländska handelsbolag.
År 1850 exporterades c:a 1.000 ton, 1877 endast c:a 100 ton.
Sedan tog sidenexporten till väst helt slut.

Det var vid denna tid som mattknytningen drog igång i Kashan, och från att det år 1890 lär ha funnits 3 mattvävstolar så hade det år 1900 ökat till c:a 1.500 st. Kulmen nåddes 1940 då det fanns över 12.000 mattvävare i hemmen i Kashan, vars produktion leddes av olika förläggare.
Detta enligt C. Edwards. Drivkraften var den stora efterfrågan från Europa och USA.

Mattan på fotot, med både varp, inslag och lugg i silke, är en av de tidigast kända mattorna av denna hem-manufaktur.
Hantverkarna i Kashan hade naturligtvis en oerhörd kunskap och förkärlek för sitt traditionella material - silke. Därför kom en stor del silkemattor från just Kashan under perioden 1890 - 1925.
Vad som skiljer jfr senare silkemattor från Kashan ( 1920 - 1940 ) är antalet färger. De äldsta mattorna hade upp till 20 olika färger, de senare knappt hälften. De mattor som tillverkades runt sekelskiftet 1900 har klara och lysande nyanser i kermesrött, indigoblått, violett, grönt samt små detaljer i gult.
Man hade gamla kunskaper i att haspla silket, vilket gav resultatet att luggen fick en speciell glans.

Mönstret är ett arv från Safavidepoken, troligen från Shah Abbas tid, med typisk mittmedaljong omgiven av slingrande rankor, palmetter och blommor.
Allt i ett tidigt arabeskmönster liknande det som ofta dekorerar Shah Abbas-moskéerna i Ispahan.

Mattan på fotot kan jämföras med en bild i tidskriften HALI, nr 35, sid. 44. Den mattan kallas "Mothashem Kashan c:a 1890".
Till bilden hör en text som berättar att en liknande matta hänger i Teherans Museum, samt att det finns ytterligare en i Ermitaget i St. Petersburg.

Under "Diskussioner" kan du fråga eller ge synpunkter.

Tillbaka till Galleriet