HERKI -kurd
Treriksgränsen Iran - Irak - Turkiet
C:a 1910 - 1930

Text av Sonny Berntsson

I treriksgränsen mellan Iran - Irak - Turkiet har Herki-stammen av tradition haft sina vandrings- och betesområden sedan flera århundraden. Det sägs att Herki-stammen är en av de allra äldsta kurdstammarna och kan därmed ha funnits i uppemot 2500 år.

Herki-stammen har specialiserat sig på hästuppfödning och fårskötsel. De nomadiserade klanerna flyttar mellan Iran och Irak vår och höst tur och retur, och passerar då genom sina kurdiska grannars område på den turkiska sidan.
Och på något sätt ökar då deras fårhjordar ständigt i antal!

Att korsa landsgränser har inte varit något problem för Herki-nomaderna i äldre tider, då deras betesmarker legat i dessa trakter i århundraden. Idag har dock det politiska läget förändrat detta något.

Herki-stammen består av c:a 34.000 personer men är uppdelade i ett flertal mindre enheter som flyttar mellan sommar- och vinterbete.
Större delen av Herki-stammen var vid mitten av 1900-talet fortfarande nomadiserade, d.v.s. c:a 50 % var nomader, c:a 40 % var halvt bosatta årstidsnomader.
Resten var fast bosatta i samhället Shemdinli, ett samhälle som de nomadiserade grupperna passerar under sina förflyttningar mellan sommarläger i Iran, där det även bor Herki-kurder i staden Urmiyeh, och vinterläger i Iraks lågland norr om Erbil där det också finns fast bosatta Herki-kurder.

Erbil är också marknadsplatsen i området, där stammen avyttrar sina produkter och textilier då de behöver omsätta dem i pengar.
I Erbils bazar är över hälften av av det textila utbudet från Herki-stammen. Det gäller såväl luggmattor, kelimer som textila bruksföremål i form av säckar, väskor mm.
Det verkar dock som de bästa mattorna knyts i den turkiska delen kring Shemdinli av seminomaderna i byarna.
Dessa mattor började komma ut på marknaden i Istanbul först omkring 1970 och kallades ibland Hakkari-kurd eller Van-kurd.
Men senare fick de sitt eget ursprungsnamn.

Herki-stammens mattor har en stor variation av mönster i sin produktion, och ofta är mönstren lånade utifrån, från andra kurdstammar, Kaukasien, Turkmener eller från Lori-mattor.
Deras egna mönster har en stor geometrisk medaljong med en lång genomgående axel med kraftiga "ankar"-avslut. Innehållet i medaljongen har någon form av mittruta, ibland som en Herati-uppställning.
Vanliga är också s.k. Memling-göller eller romber med krokar.

Månadens Matta har en mönsteruppställning som kommer från området norr om Van-sjön, i en triangel mellan Kars - Erzerum - Vansjön och ofta använd av kurderna i detta område.
Detta mönster förekommer oftast på mattor som är c:a 115 x 240 cm, men denna Herki-matta har inte blivit kapad eller modifierad, men de s.k. "kurd-flätorna" har blivit utslitna och borttagna på kortsidorna.

De äldre Herki-mattorna, före c:a 1930, har oftast en mörk färgton med krapprött, indigoblått, aprikosgul/orange samt vitt, beroende på att de använde organiska färgämnen.
Senare kom en speciell vinröd färg in i deras produktion, vilket gör att deras textilier då verkar råare och kallare i färgskalan.

Herki-stammen har både vita och färgade får vilket gör att de ofta färgar in på både brun och melerad ull. Det är dock sällan att varptrådarna är mörka, till skillnad från övriga kurders mattor.
I stället färgar kvinnorna själva in varpgarnet med syntetiska färger i orange eller rött.
Herkikvinnorna är kompletta i sitt vävkunnande och väver i de flesta tekniker inkl. knutna mattor. Att mattorna inte haft en kommersiell inriktning visar formaten som alltid har förhållandet dubbel längd jfr. bredden.

Under "Diskussioner" kan du ge kommentarer och ställa frågor.

Gå in på Galleri och titta på tidigare "Månadens Matta"