Karapinar
Centralanatolien, Konya-provinsen ( Turkiet )
1800-talets andra hälft
Halvnomadarbete
Av Sonny Berntsson

Samhället Karapinar ligger i den östra delen av den stora Konyaslätten.
Namnet Karapinar betyder "Svarta Källan" efter den vattenkälla som än idag finns uppe på toppen av den stora bergkulle som ligger som en navel mitt i den äldsta stadsdelen.

I Konyas Arkeologiska Museum visas föremål som är från neolitiskt tid
( 7000 - 4500 f.Kr ) och som grävts ut kring denna kulle. Man har hittat bl.a. statyetter av Jordmodern, målad keramik samt sländtrissor, vilket visar att här funnits en textilkultur sedan årtusenden.

Från Karaman i väster till bergsmassivet Karacadag i öster har en mycket speciell mattyp vävts ända sedan den turkiska Karamanoglari-stammen hade kontroll över området, från c:a 1250 till 1446 då de blev besegrade av Osmanerna.
Sultan Selim manifesterade sin makt, i denna för Osmanerna oroliga provins, genom att år 1568 bygga en sultanmoské som än idag har en central plats i Karapinar.

De mattor vi idag kallar Karapinar har troligen marknadsförts i själva samhället men producerats i en båge mellan Karaman och Karacadag.

Att s.k. Karapinarmattor har vävts i byarna vid Karacadag fick vi ett bevis för när vi förra sommaren besökte byn Yesilyurt ( hette tidigare Salor ), och vi där såg att hela golvet i byns moské var täckt med s.k. Karapinarmattor.
Vi besökte också flera hem och fann där samma mattyp.
När jag råkade kalla deras mattor "Karapinar" blev kvinnorna upprörda och bedyrade att denna mattyp kommer från Salor och har vävts där så länge de kan minnas.
De berättade att de var äkta turkmener från stammen Salor och hade grundat denna by före Osmanernas ankomst ( troligen redan på 1300-talet ).

Avlånga och breda divanmattor ( c:a 120 x 420 cm ) med tre medaljonger är dock vanliga ända bort till Karaman.
De äldsta mattorna, som finns i museer och hos samlare idag och är från 1600-talet, har en rund medaljongform och stiliserade florala mönsterelement. Dessa mattor brukar ibland felaktigt bedömmas som Ushak.
De runda mönsterformerna har efter ett antal generationer blivit alltmer geometriska och stela, men har fortfarande kvar sin charm med stora dominerande mittmedaljonger och den säregna hörndekoren.

De mattor som har en medaljong som mittpunkt är troligen än idag brukade som bönemattor, då de under lång tid har förekommit på golven i de lokala moskéerna.
Även de avlånga divanmattorna kan då och då ses i någon moské, men de har dock alltid vävts till det egna hemmet.

Det kan ha varit byn Salor som genererat denna mattyp till marknadsplatsen i Karapinar fr.o.m. slutet av 1800-talet då mattorna först kom ut på marknaden utanför Centralanatolien.
Men vi får utgår från att prototypen till dessa mattor är spridd över ett något större område, med sitt ursprung i 1400-talets Karamanmattor.

Under "Diskussioner" kan du fråga eller kommentera.

Tillbaka till Galleriet