Isiklar.
By i Centralanatolien.

Av Sonny Berntsson

Benämningen Isiklar (Ishiklar) hör man sällan eller aldrig inom mattlitteraturen eller i matthandeln,
förutom hos ett par väletablerade handlare i Konya, Turkiet.
Orsaken är kanske att ytterst få av deras mattor har kommit ut i handeln.
Mattorna från byn Isiklar har skapats och brukats för eget bruk, som rituella bönemattor liggande i hemmen,
eller i byns moské. Stora mattor är inte kända.

Byn Isiklar ligger på Konyaslättens östligaste del, nära bergsmassivet Karacadag ( det svartaktiga berget )
i öster, ca 30 km norr om Karapinar och 15 km söder om Gazipasha.
Befolkningen är av turkmenskt ursprung och levde som halvnomader fram till för ett par - tre generationer sedan
men kallas ändå ibland yöruks än idag.
Benämningen Konya yöruk har även deras mattor fått när de någon gång kommit ut i handeln.

Informationen om byn och en del av deras historia fick jag av en ren tillfällighet från ett par Isiklarmän
på en marknad i staden Egreli ( söder om Karapinar ).
Jag fick genom dem veta att namnet Isiklar samtidigt är ett tarikat, d.v.s. en sunnisekt som var ett religiöst sällskap, tidigare grundat av en Sufi ( islamisk mystiker och sektledare ).
Namnet Isiklar står för "de upplysta" som gav medlemmarna en identitet, men som även satte sin prägel
på deras ritualer i religiösa sammankomster där även meditation var en viktig del.

De antika mattorna från Isiklar ger oss en liten uppfattning om sektens världsbild och förhållandet till en uråldrig världsföreställning blandad med andra förislamska element, vilket ses i deras bönemattor ( bild 1 ).
I dessa finns ofta en mittruta med en tydlig axel uppåt och nedåt eller en treindelad mittsymbol.
Denna mattyp har troligtvis varit brukad för meditation.
Hur hela böneritualen exakt gått till vet vi inte säkert mer än att en person har suttit i mittrutan under meditationen.
På mattan finns spridda amuletter (muska ) runt den treindelade mittsymbolen. De har som funktion att under akten skydda den bedjande mot onda krafter utanför när han sitter skyddat placerad i världsalltets mitt.

Mönstret med en treindelad symbol ses då och då i de gamla Centalanatoliska by- och yörukmattorna och tros symbolisera ett treindelat universum. Mittrutan = vår värld som kosmiskt centrum, den övre rutan = den himmelska världen och den undre rutan = världen under, d.v.s. dödsriket. Detta är en urgammal shamanistisk världsföreställning men som även var tydlig bland Sumerer och andra forntida kulturer i Mesopotamien och Anatolien.
Mattan är från senare hälften av 1800- talet.

Även traditionella bönemattor med mihrab har skapats i Isiklar.
De är primitiva med en enkel trappstegsformad portal ( mihrab ). Även på dessa förekommer magiska tecken och symboler som knyterskan själv lagt in efter sina egna tankar och önskningar.

Mattan på bild 2 är en ovanlig bönematta där mönstret är en förenkling av de speciella pelarmattor som tillverkades
på 16- 1700-talet i Centralanatolien och som kom att kallas "Transsylvaniermattor".
Pelarna är här borttagna. Tre kedjor med amuletter, liknande kvinnosmycken, hänger ner från den brutna kupolen.
De kan även tolkas som bymoskéernas gamla arrangemang med oljelampor som hänger ner från kupolen framför mihraben och står då för gudomligt ljus ovanifrån.
Detta, tillsammans med horn som kröner mihrabspetsarna, är typiska detaljer för bönemattor i Konya-provinsens byar.
Mattan är från tidigt 1900-tal.

Under "Diskussioner" kan du fråga eller kommentera.

Tillbaka till Galleriet