|
Bönematta med funktion och ritual.
Av
Sonny Berntsson
Under
en gruppresa i Västanatolien 1987 stannade vi en av dagarna i
staden Balikesir i NV Anatolien.
Av en ren tillfällighet fann vi en lokal som användes som depå
för antika bymattor.
De hade samlats in från hela Balikesirprovinsen med omnejd under
vinterhalvåret.
Här inköptes bl.a. denna sällsynta bönemattan. Enligt säljaren,
som var uppköpare i området, hade han funnit mattan i en by i
trakten kring Dursunbey och Bigadic ( mina egna anteckningar ).
Området
domineras av två turkmenstammar: Yagcibedir, söder om Alacambergen,
och Karakecili norr därom. Båda dessa stammar har starka traditioner
när det gäller tillverkning av mattor och kilimer samt alla former
av brukstextilier ( se karta längst ner på sidan
).
Vi har sedan dess, utan resultat, försökt att hitta jämförbara
referenser i mattlitteraturen.
Genom färgernas uttryck och sammansättning passar mattan väl in
i området den hittades i,
både Yagcibedir och Karakecili använder djuprött och mörkblått
som tydligt dominerar i deras textilier.
Det
är speciellt mönstret som förbryllar, med den mot himmelen rakt
uppåtsträvande cypressen som indikerar ett sakralt uttryck. Sådana
raka cypresser återfinns ofta på gravstenar, speciellt i centralanatolien
( se bild 1 ).
Bild 1
Cypressen återfinns ibland på kakel från ottomansk tid men även
på träsniderier och i marmorarbeten, alltid i samband med en moskè
eller en turbe ( grav ).
Själva cypressträdet skall inte förväxlas med "Livets träd" då
den rakt uppåtriktade kraften har en speciell funktion mellan
de dödas själar och himmlen ( paradiset ).
Därför ser man alltid cypressträd på gravgårdarna i det islamska
Anatolien.
Inom
islam anser man att i paradisets sju plan står denna uppåtsträvande
raka cypress och pekar upp mot Allahs tron ( se bild 2 ).
Bild 2
Mitt i cypressen har knyterskan placerat ett tecken som med stor
sannolikhet har en speciell innebörd för henne. Tecknet kan tolkas
som ett mindre träd eller en starkt stiliserad människa. Med den
tolkningen kan den lilla geometriska symbolen representera en
själ. Vad väverskan velat skapa med detta tecken förblir dock
hennes eller hennes familjs hemlighet.
Vid
en familjemedlems bortgång förekommer en speciell tradition i
de flesta av de anatoliska byarna.
En matta eller en kilim skänkes till den lokala moskèn, Allahs
hus, för att den dödes själ skall få en lätt väg till himmlen.
Innan textilen hamnar på moskéns golv har den ingått i själva
jordfästningsceremonin som kisttäcke. Denna tradition är orsaken
till att det har funnits gamla, halvgamla och nyare mattor och
kilimer som täckt golven i bymoskéerna, oftast i flera lager.
Ytterbården
har ett likartat ornament som bör tolkas som stiliserad stjärna
i en oktogon.
Bården avslutas som en stjärnhimmel i det svängda fältet ovanför
den smala portalen. I den inre bården finns en symbol som utvecklas
och förändrar form efter hand som knytningen fortgår.
I nedre bården som ett embryo, som i de vertikala bårderna genomgår
en utveckling som kan tolkas som ett träd eller behornat djur/människa
liknande de som ibland kan ses målade i ockrarött på forntida
keramik.
I övre bården blir symbolen åter starkt stiliserad när den förvandlas
till en symbol som i forntiden skulle betyda en behornad kvinna
i födandeställning.
I
de flesta mattor som innehåller ett heligt mittfält finns behovet
av en skyddsbård som likt en barriär håller de mörka och onda
krafterna utanför.
Denna inre bård har troligtvis den funktionen.
En
mycket sällsynt anatolisk företeelse i mattor är den svängda övre
kortsidan, mot böneriktningen.
Det enda tillfälle då jag sett en sådan matta var i en bymoskè
utanför Karapinar.
Där låg en mycket primitiv bönematta anpassad att vara placerad
längst fram in mot mihrabens inre rum. Den platsen var reserverad
för Hodja som leder bönen ( se bild 3 ).
Bild
4
Bild 3
Mihraber med inre rum ( alkov ) förekom redan i ottomanska moskéer
på 1400 -1500- talen
( se bild 4 ).
Symbolspråket
och mattans funktion och placering kan tyda på att en familj skapat
mattan som en speciell gåva till moskèns Hodja.
En annan anledning kan vara att mattan blivit beställd av Hodjan
till hans böneplats längst fram in mot mihraben. Vad som motsäger
denna teori är att bönemattan inte visar det slitage som är brukligt
hos mattor som det under ca 60 år utförts bön på, fem gånger per
dygn.
De är oftast hårt slitna vid fotändan samt i mattans mitt p.g.a.
knänas beröring.
Ett visst slitage finns dock i nedre kilimändan och i mattans
mitt i trakten av cypressen.
En
annan sak som är svårförklarlig är hur och varför en sakral bönematta
från en moské har sålts till en mattuppköpare. De mattor som skänkts
till en moské som votivgåva eller dylikt får inte säljas.
Det finns dock ett undantag som ägde rum vid början av 1980-talet
då det gavs tillåtelse för Vakiflar-stiftelsen att välja mattor
till sitt museum i Istanbul samt ombesörja så att vissa antika
mattor kom ut på marknaden genom auktioner i Istanbul.
Pengarna gick till föräldralösa barn.
Uppskattningsvis
är Månadens Matta knuten mellan 1910 - 1935.
Jämför man övriga mattor i området Dursunbey - Bigadic - Sindirgi
så visar det sig att färgerna under den perioden fortfarande höll
en hög kvalité med dominans av indigoblått.
Ännu tydligare kan vi se det på Yagcibedir- och Karakecilistammarnas
brukstextilier såsom cuvals ( säckar ) och heybe ( sadelväskor
) fram till ca 1940.
Även i denna mattan dominerar indigoblått med flera abrascher
samt en klar röd nyans som varken har bleknat eller blött.
Övriga färger, en klar gul som troligtvis kommer ur en lokal växt
( trol. ezentre ), samt en brunlila som är en blödande kemisk
syrafärg.
De bruna och vita detaljerna är ofärgade, naturella.
Teknik:
Symmetrisk knut med parallell varpställning 24 knutar vert. -
30 knutar horr. / dm.
På vissa ytor förekommer offset knytning.
Varp: Ullgarn 2-trådig ljusbiege.
Inslag: Ullgarn 1-trådigt, 3 st naturellt brun ull.
Långsidor: Flätad teknik över 4 cords.
Kortsida övre: Flätad kant i ett utförande som är vanligt hos
Yagcibedir
Kortsida undre: Blå kilimväv ca 5cm. Skadad.

Under
"Diskussioner" kan du
fråga eller kommentera.
Tillbaka
till Galleriet
|