Kaukasisk sumak
C:a 1800

Av Sonny Berntsson och Åke Brandberg

Hur bedömer man en sumak som troligtvis är från den tidigare delen av 1800-talet men som har mönsterelement som man främst ser i mattor från 1400-1600-talen?

Mattan är dessvärre troligtvis kapad och har endast kvar c:a 1/3 längd samt saknar huvudbård, om det över huvud taget funnits en sådan.
Det som finns kvar är ändå mycket intressant att studera som jämförelse med de uråldriga mönsteridéer som är helt universella inom hela Asiens gamla kulturer, ända från Kinas västgräns till Västanatolien.

Mittfältet bygger på en kosmisk religiös världsbild där den åttauddiga stjärnan har en speciell innebörd. Åttaindelningen, med åtta riktningar, väderstreck eller världsriktningar, står alltid som en kosmisk mittpunkt med en vertikal kontaktpunkt från himlens mitt till jordens mitt.
Redan i det gamla buddistiska Indien och Kina ansågs att detta var det mytologiska berget Meru, jordens navel. Detta högsta berg var flankerat av fyra sekundära berg i varje hörn.
Denna kosmiska grunduppställning finns även på mattan.
Uppfattningen om denna världsbild har funnits mycket länge i Centralasien och när exakt den kom till Anatolien och Kaukasus vet ingen med säkerhet.
Förflyttningar som turkiska folkslag under flera århundraden gjort, såsom Hunner och Gökturkar ( himmelsturkar) och Uighurer innebar att de levt mycket nära Kina, Tibet och Mongoliet och fått ta emot religiösa strömmar både från taoismen och buddismen.

De turkiska folkstammarna var ända fram till c:a år1100 dyrkare av tangrismen ( himmelsdyrkare med schamanismiska inslag ). I de djupare folklagren levde delar av den ideologin kvar i flera århundraden, sida vid sida med den officiella islamska tron, även i Anatolien och Kaukasus.
Sidenvägen var också en kulturförmedlare mellan öst och väst. Troligtvis hade den en större innebörd inom konst- och hantverksutbyte än vi hittills anat, inte minst genom textilier.
Man ser denna mönsteruppställning tydligt i 1400-1500-tals mamlukmattor från Egypten, från den tid då den turkiska Kiptjakstammen regerade.
Samtidigt syns samma mönster i de osmanska turkiska mattorna.
Troligtvis var de avsedda som stora palatsmattor, vilka skulle komplettera rummets kosmiska symbolik under en kupol i taket. Se bild 2.

Bild 2

Den dominerande åttauddiga stjärnsymbolen har fått sitt namn från den venizianske konstnären Carlo Crivilli ( 1430 - 1495 ) därför att den ibland avbildades i hans målningar.
Se bild 3

Bild 3

Samtliga av de mindre mönsterelementen som finns i den kaukasiska sumakvävnaden har uråldriga symboler med den "eviga knuten", virvelornament, åttauddiga stjärnor och ett dubbelhövdat djurornament med hjorthorn av turkmensk karaktär. Se bild 4-7.

Bild 4

Bild 5

Bild 6

Bild 7

Påfallande många mönsterdetaljer är vanliga på gamla kinesiska mattor och på keramik.
Där finns den eviga knuten, S-symbolen ( draken ) Se bild 8, de fem punkterna, svastika, medaljonger med lotus, pion, krysantemum och möjligen ett devierat Shou-tecken.

Bild 8
Dessutom alla de små lyckoringarna utspridda på samma sätt som på många kinesiska mattor
Se bild 9

Bild 9
Det är små ringar med blommor, rosetter, kors mm.
Ett kors symboliserar oftast en ädelsten, d.v.s. rikedom, en kristall - renhet o.s.v.

På vår sumak finns många stiliserade krysantemum-blommor av samma typ som på kinesiska mattor, på koreansk keramik och i japansk mönsterdekor.
Krysantemum står i sydostasien för långt liv, lycka och vila.
I japansk mönsterdekor finns ofta dessa lyckoringar, runda emblem, som kallas mon och sitter till synes slumpvis placerade på keramik, vapen och cloisonné-föremål.
Ett utbyte av mönster och motividéer har pågått via handelsvägarna sedan lång tid i båda riktningarna.

Under "Diskussioner" kan du fråga eller kommentera.

Tillbaka till Galleriet