Azerbedjan helbild Azerbedjan detalj med inskription

"...men jag gjorde mitt bästa"

Mattan på bilderna inköptes för en tid sedan i Göteborg och sedan dess har den givit mig mycket bryderi med att reda ut bl.a. design, geografiskt ursprung samt etnisk tillhörighet på väverskan.
En mängd djurfigurer, verkliga eller fabeldjur, som finns utspridda över de två röda fälten, samt en liten inskription, gjorde min nyfikenhet extra stor och jag försökte via olika experter få klarhet i mina frågor.

Som medlem i AKREP, Göteborgs Orientmattklubb, har jag tillgång till klubbens bibliotek men det gav inte stor hjälp. Snarare ännu fler obesvarade frågor.
Liknande design med Mina Khani-medaljonger har jag hittat både i gamla Hamadan- och Sarabmattor.

Vissa saker, såsom den sträva ullen och färgskalan, indikerar en 1800-talsmatta. Ett annat exempel från detta område är en matta, benämnd Heriz eller Georgavan,
i Victoria and Albert Museum i London.
Denna matta är beskriven av Mr Whilburn ( se HALI vol 6, No 1 1983 ).
Mina Khani-mönstret i den mattan visar många likheter med det i min matta, både vad gäller färgnyanser och uppbyggnad.
Men strukturen i min matta är inte alls lik den i Herizmattor.

Mönstret i huvudbården har jag funnit i kurdiska mattor från området runt Urmia-sjön samt i Khamse-mattor från Fars. Ytterbården med det gamla traditionella "rutkors"-mönstret på grön botten verkar mycket ovanlig.
Strukturen på mattan är fast och kompakt men ändå inte styv.

Storlek: 140 x 253 cm
Varp: Z3S, 2 ljusa och 1 mörk ulltråd
Inslag: 2 st i terrakottafärgad ull, enkla Z-spunna trådar.
Knut: Symmetrisk ( turkisk )

Med hänsyn till allt detta verkade det troligast att det rör sig om en bymatta från södra Kaukasien eller norra Iran.
Kunde möjligen inskriptionen på mattan ge en ledtråd för att mera exakt bestämma ursprung?
Jag bad några iranska matthandlare att läsa inskriptionen, men förgäves. Min grönsakshandlare, kurd från Sondanaj, kunde inte heller han hjälpa mig.
Nu var frågan om språket kunde vara arabiska eller armeniska. Icke! Så den enda möjlighet som återstod tycktes vara turkiska.
Turkarna i Iran talar turkiska men använder arabiskt alfabete.

Jag bad Reza Amin, en vän född i Tabriz och som nu bor i Göteborg, att ta med sin fru och komma hem för att titta på min matta. De undersökte mattan en stund för att hitta något i texten som kunde leda dem rätt, men till slut suckade de. "Beklagar, det ser ut som turkiska men vi kan inte läsa det".

De stannade för en stunds trevlig samvaro över en flaska vin och plötsligt sa Shiva, Rezas fru, något på turkiska till sin man. Han utropade "Jag har det! Det är ett gammalt turkiskt talesätt, något i stil med: "Den blev som den blev." Underförstått."..men jag gjorde mitt bästa".

Nu var gåtan löst och ett troligt ursprung för mattan var: En turkisk by i Azerbaijan, möjligen från området med fem turkiska byar ( HALI vol 6, No1 1983, Mr Whilburn: Heriz-mattor ).

Nu uppstod en ny fråga: Varför knöt väverskan in denna inskription så centralt i mattan? Vilket budskap ville hon ge sin familj eller släkt? Eller ville hon med inskriptionen förekomma ev. kritik?
Eller var det ett religiöst uttryck för ödmjukhet inför Allah?
Svaret på en fråga ger lätt upphov till nya frågor.

Jag hoppas emellertid att mattan med sin inskription ger ett bidrag till kunskap om mattor från detta område. Tänk er så många fantastiska 1800-talsmattor, Heriz, Sarab, Bagshaish, Sujbulag, som ännu finns kvar. Mattor som överlevt sina konstnärliga skapare bl.a. tack vare den utmärkta kvaliteten.
Olyckligtvis har mycket av det ursprungliga i denna folkliga textilkonst försvunnit i och med att Ziegler-perioden influerade både design och färger. På gott eller ont?

Jag ser det som mycket viktigt att alla kvarvarande bevis på denna ursprungliga folkkonst bevaras för framtiden.

Så med denna publicering av mattan och det jag känner till om den, hoppas jag att någon ytterligare kan bidraga med information om ursprung, den egentliga anledningen till inskriptionen mm.

Medlem i AKREP, Göteborgs Orientmattklubb.

Gå gärna in under "Diskussioner" och fråga eller ge dina synpunkter.

Tillbaka till Galleriet