MONASTIR ( Macedonien )
Bönematta
Mitten 1800-talet
Av Sonny Berntsson

Monastirmattorna är skapade i Macedonien i trakterna runt staden Bitola som under osmansk överhöghet fram till 1912 kallades Monastir.
Detta p.g.a. att det i området, upp till Ohrid, fanns en mängd byzantinska kloster och kyrkor.
Tillbakavändande turkiska flyktingar ( Muhadjr ) förde med sig sina bönemattor till Turkiet och dessa kom därför att gå under namnet Monastir
i handeln.

Mattan på bilden är mycket sällsynt och har ett mönster som påminner om grekisk-byzantinsk arkitektur med tympanen ( det trekantiga utrymmet ovanför portalen ) vilande på pelare.

Delar av mönstret ger intryck av att ha haft en kalkmålning som förebild, möjligtvis från ett byzantinskt kyrkorum.

I makedonsk folkkonst förekommer starka broderitraditioner.
De tre blomgrupperna i mittfältet har troligtvis haft ett textilt broderi som förlaga.

Ett säkert kännetecken för Monastir-mattorna är det tvinnade garnet i luggen
( tvåtrådigt garn ).
Detta ger en oregelbunden yta p.g.a. de vridna garnändarna ( se detaljbild ), till skillnad från de anatoliska mattorna som har otvinnat luggarn och därmed spikraka fibrer.

Varp: Ull 2-trådig ( 1 vit + 1 brun ) mycket hårt spunnet och tvinnat.
Inslagstrådar: Ull 4 - 6 st ljusgul.
Format: 110 x 150 cm

Se artikel om Monastir-mattorna i HALI, nummer 112 oktober 2000.
Artikeln är skriven av Sonny Berntsson, Akrep Göteborgs Orientmattklubb, som även står bakom denna text.

Under "Diskussioner" kan du fråga eller ge synpunkter.

Tillbaka till Galleriet